Brasvärmens historia och utveckling

Skribent: Björn Valentin, Ordförande Svenska Brasvärmeföreningen

Under 1900 talet kom centralvärmen och många vedspisar ersattes av elektriska spisar. Kakelugnarna åkte ut med en faslig fart. På 60 talet började man i allt större omfattning bygga både villor och fritidshus i fabriker och färdiga byggmoduler levererades ut till byggplatserna, där de snabbt monterades. Man började med andra ord bygga hus utan vare sig skorsten eller eldstad. Ännu värre blev det på 70 och 80-talen, då man nästan helt glömt bort att rita in eldstad och skorsten på husritningarna. Antalet yrkesutbildade murare minskade dessutom snabbt och den öppna spisen dog nästan helt ut.

Som tur var dök det upp nya produkter på marknaden, bland annat en paketlösning med braskamin och skorsten i färdig byggsats. Alla de villa- och fritidshusägare som stod där med sitt skorstenslösa hus kunde nu enkelt och bekvämt installera både braskamin och en färdig stålskorsten. De första paketlösningarna kom på 60-talet och under de senaste 40 åren har utvecklingen av både skorstenarna och kaminerna gått otroligt snabbt framåt. Kaminerna har blivit effektivare, snyggare och försetts med glasluckor så att man kan njuta av elden även med stängda luckor. Skorstenarna har blivit bättre isolerade och mycket enklare att montera. Idag finns det ett enormt utbud på marknaden. Här följer en liten guidning genom brasvärmevärlden:

Köpmotiv
Den första frågan man skall ställa sig är ´Varför ska jag installera en braskamin för vedeldning?´

Trivsel
Svaret är enkelt; Det finns ingenting som skapar en sådan atmosfär som en riktig, äkta vedbrasa. Det sprakar, lyser och doftar gott. Familjen samlas framför elden och samtalar om dagens händelser. Elden förändras hela tiden och den avger en härlig värme. Trivselvärdet med den riktiga elden är oslagbar. Om man tar i lite, skulle man kunna påstå att ett hem utan en riktig eldstad är ett dött hem.

Trygghet.
Förutom trivseln får man ytterligare något positivt; Tryggheten att alltid kunna hålla sitt hus varmt. De som bor utanför tätorterna vet att någon gång varje år så kommer ett strömavbrott. Någon gång är det dessutom svinkallt ute och då kan huset snabbt bli nerkylt. Tryggeten att veta att man alltid kan hålla huset varmt är obetalbar. Efter stormen ´Gudrun´ var det många lyckliga husägare som hörde av sig till braskamintillverkarna och berättade att ”det var 8 grader kallt ute, villan är på 200 m2 och vi hade 23 grader inne genom att bara elda i braskaminen. Att den var så bra visste vi inte”.

Värmeekonomi
Som alla villaägare känner till blir energikostnaderna allt högre. Elpriserna kommer inte att sjunka, och den som tror att oljan ska bli billigare har nog inte följt med riktigt. Nu investeras i både pelletsbrännare för att ersätta oljan och värmepumpar för att minska olje- eller elförbrukningen. Och många väljer att installera en eldstad för att inte bara få det trevligt utan också för att kunna elda lite extra när det är riktigt kallt och på så vis kapa den allra värsta energiförbrukningen. Varje gång man eldar en brasa spar man på sina uppvärmningskostnader. Veden är idag lätt att få tag på, så det upplevs inte som något problem.

Vilka sorts lokaleldstäder finns det att välja mellan?
Låt oss först klara ut definitionerna: a)Småskalig vedeldning bedrivs i pannrummet och oftast i en vedpanna eller kombipanna. b)Braseldning bedrivs i vardagsrummet och i en så kallad lokaleldstad. Det förekommer ibland diskussioner om man på något sätt borde reglera ”småskalig vedeldning” och då menar man från myndigheter och kommuner permanent uppvärmning med ved i vedpannor, kopplat till husets centralvärmesystem. Men låt oss lämna det ämnet och i stället gå igenom vilken typ av lokaleldstäder det idag finns att välja på.

Lokaleldstäder kan idag delas in i följande grupper:
Lätta eldstäder (kan oftast placeras på träbjälklag):
Spiskassetter
Spisinsatser
Gjutjärnskaminer
Braskaminer
Kakelkaminer
Täljstenskaminer
Murspisar

Tunga eldstäder ( skall placeras på gjutet fundament):
Kakelugnar
Täljstensugnar
Murade öppna spisar

Spiskassetten är en liten ”kamin” som monteras in i en befintlig murad öppen spis. Den ansluts med ett kort rökrör till den murade spisens skorsten. Kassetten tillverkas så låg att den går in i den öppna spisen och oftast är höjden på kassetten lite mindre än 60 cm.

Eldning i en öppen spis medför en luftförbrukning från huset på närmare 500 m2 per timme. Det betyder att lika mycket luft kommer in i huset utifrån. Om det är –15 grader ute är det lätt att räkna ut vad det innebär. Man kan lika gärna öppna korsdrag. Med en spiskassett monterad i öppna spisen minskas luftförbrukningen till bara 20 m2 per timme, samtidigt som både spis och murstock fungerar som ett utmärkt värmemagasin. Man brukar säga att en kassettinstallation är den mest lönsamma investering en villaägare kan göra idag, ofta med en återbetalningstid på mindre än 2 år.

Spisinsatsen används när man tex vill mura en öppen spis i egen design, men som grund använda en effektiv och miljövänlig eldstad. Man kan säga att en spisinsats är en spiskassett med långa ben och en större rökuppsamlande rökklocka.

Gjutjärnskaminerna har funnits i århundraden och är oftast ganska små. Fördelen med gjutjärn är att man i gjutformen kan lägga in mönster och figurer och på så vis skapa väldigt vackra små värmemöbler. Gjutjärnet är ju också känt för sina goda värmeegenskaper och formstabilitet. Ibland finns det en liten kokplatta på gjutjärnskaminens översida och en del kaminer har s.k. konvektion, dvs ytterhöljet är dubbelt med en luftspalt emellan. Luften i luftspalten värms upp, strömmar ut i rummet och drar med sig svalare luft nerifrån som samtidigt kyler av kaminens ytterhölje. Numera tillverkas gjutjärnskaminer också i större format och i modern design.

Braskaminerna är idag de vanligaste lokaleldstäderna och finns i en oändlig massa varianter med olika storlek och design. De tillverkas av stålplåt eller gjutjärn och kännetecknande är att de i princip alltid har inbyggd konvektion (luftvärme) , oftast är förberedda för att direktansluta brasan till uteluft och ibland också kan förses med en fläkt för att forcera varmluftscirkulationen. De kan i regel placeras bara 10 cm från en vanlig trävägg och finns i färdiga paket med allt från golvplåt till skorsten i byggsats.

Kakelkaminer är egentligen en braskamin med en beklädnad av specialtillverkade kakelplattor. I framför allt Norge och Tyskland är kakelkaminerna mycket populära men blir alltmer vanliga även i Sverige. Kaklet är lätt att hålla rent och ger en hög kvalitetskänsla.

Täljstenskaminen i sin tur är inklädd med värmelagrande täljsten i mindre eller större mängd. Det gör att täljstenskaminen blir lite trögare värmemässigt, dvs det tar lite längre tid innan den blir varm. Därmed blir också avsvalningstiden längre och detta uppskattas av många. I övrigt är funktionen liknande braskaminen och kakelkaminen.

Murspisarna är en ny variant av lokaleldstad som blir alltmer populär. Består av en spisinsats eller ”avklädd” braskamin som byggs in med färdiga betongelement i olika design. Det finns de som ser traditionella ut som gamla öppna spisar men också nya modeller som har modern design passande för en ny yngre publik. Alla murspisar har inbyggd konvektion. Sval luft sugs in nere vid golvet, passerar utrymmet mellan insatsen och betongen, och strömmar i särskilda varmluftsventiler uppvärmd till över 100 grader. Ofta förses murspisarna med vackra marmorhyllor som även finns att lägga på golvet framför spisen. Målas på plats i valfri kulör.

Kakelugnen är mycket välkänd i Sverige och det är inte så konstigt eftersom det är en svensk uppfinning från 1700-talet. Fortfarande finns en del handel med gamla kakelugnar, men de flesta som installeras är nytillverkade. Skillnaden är att de nya kakelugnarna har en värmelagrande massa i helt nytt material, som ackumulerar värmen mycket längre tid, ofta upp till 24 timmar. Dessutom har många en inbyggd varmluftskassett, uteluftsanslutning och t.o.m fläkt, som gör att värmen inte bara lagras länge i massan , den kommer dessutom snabbt ut i rummet så fort brasan tänds.

Täljstensugnarna kommer i huvudsak från Finland och finns i många varianter med design som passar de flesta smakriktningar. Täljstenen är känd för sin fantastiska förmåga att lagra värme och det är också täljstensugnens huvuduppgift. De flesta täljstensugnar saknar konvektionssystem, vilket gör att det tar en stund innan värmen kommer. I gengäld så blir avsvalningstiden mycket lång. Vissa modeller kan också fås med en bakugn.

Öppna spisar finns det många ute i svenska hus. Men nyproduktionen är nästan obefintlig. De flesta har insett att en öppen spis är en usel värmekälla och dessutom fungerar de inte bra i nya moderna ,välisolerade och täta hus med mekanisk ventilation. Det finns några kunder som absolut ändå vill ha en öppen spis, men de kommer i allmänhet tillbaka och vill komplettera med en spiskassett.

Utbudet räcker till för alla. Det är både plånboken, behoven, smaken och husets konstruktion som styr valet av lokaleldstad. Valet är inte alltid lätt, men några goda råd på vägen kan vara användbara:
- Känn på kvaliteten.
- Tänk på att den ska stå i Ditt vardagsrum, du ska känna Dig säker när du eldar i den.
- Undvik enkla lågpriskopior.
- Be om möjligt att få provelda kaminen innan köp.
- Välj ett välkänt varumärke.
- Försäkra Dig om att produkten är miljögodkänd, helst P-märkt.

Kostnader
Det pris som oftast visas i annonser och i butiker avser själva eldstaden/kaminen. Det finns modeller i alla prislägen, men här är ungefärliga prisnivåer:
Spiskassetter 7-10.000:-
Spisinsatser 10-15.000:-
Gjutjärnskaminer 5-15.000:-
Braskaminer 10-25.000:-
Kakelkaminer 15-25.000:-
Täljstenskaminer 15-30.000:-
Murspisar 20-30.000:-
Kakelugnar 30-50.000:-
Täljstensugnar 25-60.000:-

Skorsten till enplanshus 10-13.000:-
Skorsten till 2-planshus 13-15.000:-

Golvskydd 700:--2500:-

Monteringskostnader 7-15.000:- beroende på eldstad och skorsten

Kostnad för bygganmälan 1.000:- -2000:-

Taksäkerhet 1500:- -2500:-

Besparing
Kaminer och kakelugnar är sekundära värmekällor och inte i första hand avsedda att vara husets primära värmekälla. Men de klarar i de flesta fall att värme hela huset och är ett utmärkt sätt att ”kapa topparna” i el- eller oljeförbrukningen. Ju kallare det är utomhus, desto mer lönsamt är det att elda i kaminen.

Många frågar hur mycket man kan spara på uppvärmningskostnaderna om man har tillgång till gratis eller billig ved. Svaret är att i teorin kan Du spara 100% genom att bara använda lokaleldstaden som värmekälla. Men i praktiken bli besparingen normalt mellan 30-50% beroende på hur mycket och när man använder kaminen. Det innebär att besparingen kan bli 5-10.000:-/år vilket gör att återbetalningstiden blir förhållandevis kort.

Regler
För installation av eldstad och skorsten krävs idag en bygganmälan till kommunens byggnadsnämnd.

När installationen är klar, skall den besiktigas av ortens skorstensfejarmästare. Denne kontrollerar att kamin och skorsten är monterade enligt tillverkarens instruktioner, att skorstenen är tillräckligt hög och att allt är brandsäkert. Från den 1 juli 2006 räcker det att skorstenen når upp till samma nivå som taknocken. Den ska dock alltid vara minst 1 meter hög över taktäckningen (tegelpannorna).

Modern brasvärme och miljö
Kunnig eldning i moderna kaminer ger miljöriktig värme, säkerhet och trivsel. I den nya miljöstrategin att gynna förnyelsebara energikällor har därför brasvärmen sin givna plats.

Som inom så många andra områden har modern teknik gett oss miljövänligare och effektivare brasvärmeprodukter under de senaste åren. Krav från myndigheter på låga utsläpp av partiklar och krav från konsumenter på en effektiv förbränning har gjort att dagens brasvärmekällor egentligen inte bör jämföras med gamla öppna spisar eller äldre kaminer. Naturvårdsverket konstaterar också att modern vedeldningsteknik är en miljömässigt bra energiform som inte bidrar till växthuseffekten.

Den viktigaste miljömässiga skillnaden mellan en gammal och en ny brasvärmeanläggning är att den nya har en teknik som säkerställer en mer fullständig förbränning. Vid fullständig förbränning av ved får vi koldioxid, vattenånga och aska som kan användas för trädgårdsgödsling. Fullständig förbränning ger också bättre värmeekonomi, som i sig är miljövänligt. Ofullständig förbränning ger däremot också kolmonoxid, tjära och flyktiga kolväten. Vid ofullständig förbränning bildas också sotpartiklar och flygaska.

Det är enkelt att själv kontrollera om förbränningen är riktig.Om Röken är genomskinlig och luktfri är förbränningen bra. Brasvärmen har ytterligare en miljöfördel eftersom den är en förnybar och lokalt producerad energikälla med lågt transportinnehåll. Medan den moderna brasvärmen alltså uppfyller högt ställda krav på värmeekonomi och renhet finns betydande problem med eldning i äldre utrustning. En klok miljöinvestering vore därför att byta ut gamla lokaleldstäder mot modern brasvärme samt att inte tillåta installation av äldre, ej miljögodkända produkter. Om alla omoderna och felaktiga kaminer och spisar byttes mot moderna miljöanpassade anläggningar skulle de hälsofarliga utsläppen minska väsentligt. I Oslo har myndigheterna därför infört ett konverteringsstöd på 3000 NKR till alla som byter gammal utrustning mot modern. Man räknar med att partikelutsläppen i Osloområdet skulle minska från 43 000 till 7 000 ton om alla som har gammal utrustning byter till modern. Även i Frankrike har myndigheterna infört ett investeringsbidrag för att byta ut gammal utrustning mot nya, effektiva och miljövänlig värmesystem.

Självklart kan även den bästa utrustning användas på fel sätt. Den som eldar med fuktig ved får en sämre värmeekonomi och släpper ut rök som luktar och förorenar. Branschen har gjort mycket för att minimera riskerna för felaktiga bränslen och genom produktutveckling tagit fram produkter som gör det svårare för eldaren att elda fel. Många produkter kompenserar för felaktigt handhavande. Därmed har även bättre förutsättningar skapats för att minska de miljömässiga olägenheterna i samband med ett felaktigt handhavande. De årliga totalutsläppen av rökpartiklar från modern brasvärme är därför försumbara.

Här är några vanliga fackuttryck som kan vara bra att känna till:

Verkningsgrad mäts i % och anger hur stor del av vedens energiinnehåll som omvandlas till värme och kommer rummet tillgodo. Bra värden är 70-80%.

Effekt mäts i kW (kilowatt) och talar om hur mycket värme kaminen avger. Oftast anges ett effektintervall ( 2-8 kW) som talar om att om Du eldar hårt ger kaminen 8 kW och om Du eldar på ”sparlåga” ger den bara 2 kW. Tänk på att ett bastuaggregat på full effekt brukar ge ungefär 5 kW.

Keramiskt glas är den glaskvalitet som används i kaminernas glasluckor. Det är samma typ av glas som finns på elektriska spisar med glashäll, dvs glas som inte går att spräcka med eldning.

Eldstadsplan är det golvskydd som krävs under, framför och på sidorna av en kamin. Finns oftast i plåt men numera även i härdat glas, marmor eller täljsten. Skall utgöra ett skydd för utfallande glöd. Krävs 30 cm framför och 10 cm på sidorna av en kamin.

Stos är ett liten kort rör som sitter på kaminen där man trär på ett anslutningsrör eller skorsten.

Roster är ett galler som ligger i botten av eldstaden där glöden faller ner i asklådan.

I Sverige finns idag ett stort antal specialbutiker som både säljer och installerar lokaleldstäder. De kan oftast erbjuda förmånlig finansiering, som gör att månadskostnaden ibland till och med blir lägre än besparingen.

Lycka till med att göra drömmen till verklighet!