Kategorier

Mer till ditt hem

Inredning, prylar och detaljer för ditt hem

Allt det bästa från många ledande varumärken

Presenter och Heminredning

Brett sortiment av heminredningsartiklar i läckra färger. Prisklasser som passar alla plånböcker.

Perfekta presenter för barn och vuxna

Läckra detaljer för att förnya ditt hem, fantasifulla barnsängar och barnmöbler.

Billiga fönster och energifönster

Svensktillverkat utan mellanhänder

Innovativ design som gör ditt liv vackert och funktionellt

Prisbelönt design i sin bästa form

Heminredning och presenter dygnet runt

Härligt lantlig, romantisk, chabby chic och dansk stil!

Passivhus eller lågenergihus med frånluftsvärmepump?

Passivhus eller lågenergihus med frånluftsvärmepump?

Skribent: Christer Harrysson, Professor byggteknik, Örebro universitet

REFLEKTIONER KRING OPTIMALT BOSTADSBYGGANDE

Passivhus eller lågenergihus med frånluftsvärmepump?

Hus byggs på många olika sätt. Några av dessa är bättre än andra med avseende på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad. Energisparpotentialen i bostäder är avsevärd, cirka 50 % i såväl nya som befintliga hus. Erfarenheter visar att man särskilt bör undvika:

Stora glasytor som medför komfortstörningar samt ökade värme- och kylbehov med högre effekt- och energianvändning.
Komplicerade lösningar för värme och ventilation t ex FTX-ventilation med liten energibesparing och föroreningsrisker samt golvvärme som kan vara både energislösande och trögreglerad.
Kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i flerbostadshus.

Nya hus uppförs enligt två huvudalternativ: passivhus respektive lågenergihus med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. I tabell 1 visas några tekniska skillnader mellan de båda alternativen.

Utförandekrav

Passivhusen kräver särskild utbildning av projektörer, byggare och brukare. Detta gäller speciellt för att bygga tätt. Såväl förespråkare som större hus- och byggföretag är skeptiska till om man generellt kan uppfylla så höga kvalitetskrav i en stor och geografiskt spridd organisation.

Lågenergihus med frånluftsvärmepump har principiellt använts sedan mitten på 1980-talet samt visat sig vara fabrikatsoberoende och inte ställa särskilda krav på projektörer, byggare och brukare.

Energianvändning

Byggnaders totala energianvändning i driftskedet utgörs av delposter för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Svårigheter föreligger ofta med att tolka och jämföra olika uppgifter när det inte tydligt har angivits om man avser den totala energianvändningen eller bara någon/några av delposterna, figurerna 1 och 2.

Vanliga serieproducerade småhus har i medeltal en total energianvändning på 120 - 130 kWh/m² år och flerbostadshus ca 50 % högre. Praktiska erfarenheter visar emellertid, att de båda huvudalternativen passivhus respektive lågenergihus med frånluftsvärmepump har ungefär samma totala energianvändning i driftskedet uppgående till ca 80 kWh/m² år. Subtraherar man hushållselen med 25 kWh/m² år kvarstår 55 kWh/m² år för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, vilket är i nivå med Boverkets krav för elvärmda bostäder.

Tillsatsenergi med el eller fjärrvärme?

De flesta nya småhus har elvärme och de flesta nya flerbostadshus fjärrvärme. Ett visst motsatsförhållande råder mellan energisnåla hus och energisnåla tillförselsystem. Stor oenighet råder om vad som är bäst, el eller fjärrvärme. En del anser att passivhusen inte passar i fjärrvärmeområden av ekonomiska skäl bland annat beroende på avsevärda kulvertförluster med flera tiotal procent i områden med gles bebyggelse. Andra menar att vindkraftsbaserad elvärme är en hållbar lösning. Byggnadsuppvärmning medför dock ett temperaturberoende effektbehov och vindkraften har otillräckliga effektresurser för att kunna klara uppvärmning vid låga utetemperaturer. Dessutom är elenergi den mest högvärdiga energiformen.

Passivhus har större risker för byggskador och innemiljöproblem

Risker och nackdelar med passivhus är bland annat:

Högre effekt- och energibehov samt kraftigt förhöjda innetemperaturer vår, sommar och höst på grund av stora glasytor. Ökad energianvändning på grund av större distributionsförluster med installationer placerade i klimatskalet.
Kombinerat värme- och ventilationssystem. Större innetemperaturvariationer och minskat gratisvärmeutnyttjande med en centralt placerad termostat i ventilationsaggregatet, som inte har möjligheter att åstadkomma en individuell temperaturfördelning varken i en- eller tvåplanshus.
Hälsoproblem för de boende med kanaliserad tilluft och luftvärme på grund av förorena(n)de kanalsystem och växlare samt lågfrekvent buller. Underhållskostnaderna är betydande för kanalrensning, filterbyte etc.
Ökad risk för fukt- och mögelproblem i klimatskalets yttre partier på grund av större isolertjocklek respektive på grund av ökad risk för övertryck inne vid frånlufts-/tilluftsventilation.
Minskad uttorkningseffekt av klimatskalet vid tjockare isolering.
Ökad fuktbelastning av klimatskalet på grund av utförandebrister.
Ju tjockare isoleringen är desto mindre är energibesparingen av den sista centimetern dvs marginalnyttan minskar.

Ökad isolertjocklek

Livscykelanalys av ytterväggar med träpanel och mineralullsisolering med tjocklekarna 290 och 490 mm visar att skillnaden i total energianvändning för byggnadens hela livslängd (50 år) är mindre än 2 %. Det torde inte uppväga de nackdelar som ytterligare 200 mm mineralullsisolering medför. Större väggtjocklekar ger ökade risker för byggskador och innemiljöproblem enligt ovan, mindre inneryta eller större ytteryta med ökade tomt- och grundläggningskostnader samt högre transportkostnader framförallt beroende på större materialmängder och fraktvolymer vid fabrikstillverkning som storblock eller volymelement etc. Dessutom är tillverkningen av mineralull inte fri från miljöpåverkan. Inte minst avges stora mängder CO₂, när exempelvis diabas smälts med koks för att kunna spinnas till stenull.

Kostnader

Uppgifter finns om att passivhusen kostar ca 100 000 SEK mer per lägenhet/småhus med åtgärder som spar ca 5 000 kWh/år jämfört med traditionellt utförda hus. Andra uppgifter som nämnts är cirka 10 % högre produktionskostnad. Det är osäkert om alla merkostnader ingår i dessa uppgifter.

Slutord

Passivhusen ställer speciella krav på projektörer, byggare och brukare för att man i praktiken ska nå avsedda kvaliteter. Praktiska erfarenheter visar att den totala energianvändningen i driftskedet ligger runt 80 kWh/m² år, obetydligt under lågenergialternativet med frånluftsvärmepump. Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490 mm visar på en energivinst med drygt en procent vid livslängden 50 år. Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador, innemiljöproblem eller den miljöpåverkan som tillverkningen ger upphov till.

Nedladdningsbar fil: Tabeller och skisser.pdf

Skriv kommentar

Namn

Rubrik

Kommentar

Namn:
E-mail:
Län:
Ange:	5 + 3 =